Bäst
Henrik: Att
se barnen anpassa sig så bra till det nya och lära sig engelska, och att jag fått
mer arbetsuppgifter.
Noel:
Julafton och min födelsedag!
Helen: Resan
till Bangladesh, att kunna gå i flipflop året runt, att det fungerar så bra för
barnen i skolan.
Ingrid: Va
hemma med mamma och pappa! (vi har jullov just nu).Kulturanpassning
Tre lager av kulturanpassning har det varit under året; först den thailändska kulturen – en anpassning som man är inställd på, sedan den internationella – den behöver mer bearbetning helt klart, och så ytterligare en kultur i en ny organisation och arbetsplats.Viktig fråga som dyker upp; vad är jag beredd att kompromissa med och vad är grundläggande värderingar som jag inte avviker ifrån?
Mest utmanande, ett urval
-
Kan
jag tänka mig att mina barn leker hemma hos en familj som slår sina barn?
-
Värmen
och den dåliga luften i april.
-
Den
lilla sociala världen .
-
Den
internationella miljön där könsstereotypa föreställningar dominerar.
Trivs vi?
Ja det gör vi. Det betyder inte att vi inte längtar till Sverige emellanåt. Tur att Skype finns så att man kan
ringa sin kompis i Utby och fråga viktiga frågor om Star Wars eller om en viss
knapp på spelet.
En bekant
känsla har infunnit sig, den om att uppleva sig delad: man får något och ger samtidigt upp
något. Ibland kanske vi i de här kretsarna glömmer bort den biten som vi ger
upp, och som barnen ger upp. För vi ska ju alla tillbaka till vårt ”passport country” som det kallas i
dessa kretsar (eftersom få kallar sitt födelseland för ”hemma”), förr eller
senare.
Blev det då
som vi tänkt oss? Vi har eventuellt blivit lite visare med åren så vi försökte
vara så nollställda som möjligt inför utresan. Och inte använda uttryck som ”äventyr”.
Vi har varit
inställda på jobbiga dagar, vilket det varit, men också goda dagar. Oro för hur
det skulle gå för barnen fanns inför utresan, istället blev vi positivt
överraskade över hur bra det har gått med skola och språk.
Närheten
till havet har helt klart saknats under året, mer än vad man (Helen) tänkt sig.
Och samtidigt
ser vi tiden här som en gåva och fantastisk erfarenhet och vi känner tacksamhet över året som
gått.
Skål på det
hörni, och Gott nytt år!
Henrik & Helen