måndag 31 december 2012

Liten årskrönika

Ett år i Thailand har snart gått till ända. Blev det som vi tänkt oss?

Bäst

Henrik: Att se barnen anpassa sig så bra till det nya och lära sig engelska, och att jag fått mer arbetsuppgifter.
Noel: Julafton och min födelsedag!
Helen: Resan till Bangladesh, att kunna gå i flipflop året runt, att det fungerar så bra för barnen i skolan.
Ingrid: Va hemma med mamma och pappa! (vi har jullov just nu).

Kulturanpassning 

Tre lager av kulturanpassning har det varit under året; först den thailändska kulturen – en anpassning som man är inställd på, sedan den internationella – den behöver mer bearbetning helt klart, och så ytterligare en kultur i en ny organisation och arbetsplats.

Viktig fråga som dyker upp; vad är jag beredd att kompromissa med och vad är grundläggande värderingar som jag inte avviker ifrån?

Mest utmanande, ett urval

-          Kan jag tänka mig att mina barn leker hemma hos en familj som slår sina barn?

-          Värmen och den dåliga luften i april.

-          Den lilla sociala världen .

-          Den internationella miljön där könsstereotypa föreställningar dominerar.
-            När man pratar thai vet man aldrig om man gjort sig förstådd fullt ut. Men det visar sig oftast.

Trivs vi?

Ja det gör vi. Det betyder inte att vi inte längtar till Sverige emellanåt. Tur att Skype finns så att man kan ringa sin kompis i Utby och fråga viktiga frågor om Star Wars eller om en viss knapp på spelet.

En bekant känsla har infunnit sig, den om att uppleva sig delad: man får något och ger samtidigt upp något. Ibland kanske vi i de här kretsarna glömmer bort den biten som vi ger upp, och som barnen ger upp. För vi ska ju alla tillbaka till vårt ”passport country” som det kallas i dessa kretsar (eftersom få kallar sitt födelseland för ”hemma”), förr eller senare.
Blev det då som vi tänkt oss? Vi har eventuellt blivit lite visare med åren så vi försökte vara så nollställda som möjligt inför utresan. Och inte använda uttryck som ”äventyr”.

Vi har varit inställda på jobbiga dagar, vilket det varit, men också goda dagar. Oro för hur det skulle gå för barnen fanns inför utresan, istället blev vi positivt överraskade över hur bra det har gått med skola och språk.
Närheten till havet har helt klart saknats under året, mer än vad man (Helen) tänkt sig.  

Och samtidigt ser vi tiden här som en gåva och fantastisk erfarenhet och vi känner tacksamhet över året som gått.

Skål på det hörni, och Gott nytt år!

Henrik & Helen

onsdag 26 december 2012

God Fortsättning

...önskar vi vänner och släkt i Göteborg, Utby, Kåhög, på Fotö, i Strängnäs, Linköping, Jönköping, Sorunda, Örebro, Dorro, Sollentuna och Stockholm!

Jul har vi firat med mormor, morfar & Nadine på Koh Chang.

måndag 17 december 2012

Reserapport




Nu har även jag varit på min första resa. Den gick till provinsen Songkla och städerna HatYai och Songkla (staden heter samma som provinsen). HatYai ligger ca 40 min från Malaysia.

Där nere har jag besökt två kyrkor som vi, EFK, varit involverade i sedan tidiga år. Sverige och svenskar står högt i kurs hos dessa människor. Jag var där över en helg och hade seminarier och fick tala på en av gudstjänsterna.

Denna kyrka består av allt från professorer till människor som just kommit ut från stadens fängelse. Man äter och har gemenskap efter samlingarna och har roligt. En mycket vacker syn.

En vy över centrala HatYai

Här är HatYai City Church med sin egentillverkade julgran med plastremsor


Fikarummet där kyrkan möts till lunch och gemenskap


Dessa två är tandläkare och var med för ca 30 år sedan då kyrkan bildades
 
Kyrkans egen snickare

 Songkla Church
 
Mor och dotter. Dottern har kommit ut till friheten både fysiskt och själsligt
Undertecknad får en chans att hälsa på den burmesiska kyrkan som är inhyst i den stora kyrkan


Kyrkan driver ett omfattande arbete i samhället där den finns och det påverkar och hjälper många människor.

Allt Gott
Henrik






 
 
 
 
 
 

lördag 8 december 2012

Mötas och skiljas

Nu är mormor och morfar äntligen här! På den svalaste dagen på väldigt länge (morgontemperatur 20 grader, har inte hänt sen i februari) landade dom igår kväll.



Och idag fick vi veta att våra danska vänner flyttar till Danmark i början av maj, efter sex och ett halvt år i Thailand. Det känns tungt. I sommar lämnar också en annan svensk familj.

Det är avsked till alla i Sverige när man flyttar hit, men avskeden här är mer definitiva.
Och hör på samma gång till livet här - man bygger upp sitt liv kring människor som alla är här mer eller mindre tillfälligt. Det hör till, men är lika jobbigt för det.

/Helen

Bloggintresserade