fredag 27 september 2013

Från världens folkrikaste till världens mest glesbefolkade

Några timmars flygning från Beijing tar oss vidare till Ulaan Baatar (UB), Mongoliets huvudstad. Mongoliet är kanske det land i vår EFK-region som upplevs längst bort, både fysiskt och kulturellt. Landets befolkning är 2,8 miljoner - det bor fler mongoler i Kina än i Mongoliet. Omkring en miljon bor i UB men nomadliv präglar fortfarande landet. Människor bor i vita tält, sk ger, och flyttar med årstiderna runt på den oändliga stäppen.

Den ekonomiska tillväxten sker snabbt. Samtidigt är landet hårt drabbat av alkoholism. Man räknar med att omkring hälften av befolkningen har problem med alkohol, och trettio procent är alkoholister. Det är inte svårt att se när man besöker landet.

EFK har funnits i Mongoliet sedan 1992 i flera olika projekt, främst i landets andra största stad, Erdenet, sex timmar med bil eller 12 timmar med tåg (vi testade båda sätt) från UB. Där bor omkring 100 000.
                                                                                     




I Erdenet blir Josefin och jag mottagna av Patrik och April, som bor i detta hyreshus tillsammans med sina två små flickor. Patrik kommer ursprungligen från Tjörn och är utsänd av UMU. Tillsammans med sin fru driver han ett ungdomscafé.

                                
                                       Det sovjetiska arvet.




                           
                             Erdenet består både av hyreshus och enklare hus med färgglada tak.
                                    I det här bostadsområdet finns en Montessori-förskola som drivs med stöd av EFK.

 
                                  
                    Förskolans utegård och lekplats. 
                             Förskolans målgrupp är barn som på olika sätt befinner sig i risksituationer.
  
 

                    
                    
 
 Dimman drar in och döljer den helt fantastiska utsikten över Erdenet och berg så långt ögat når.
                        Även om bebyggelsen är något deprimerande är landskapet så vackert. Tystnad och vacker natur!
 
 
 
 
                    
                Sista morgonen i Erdenet vaknar vi till snö.
 
 
             
            Lämnar Erdenet och reser tillbaka till UB.
 
 
  

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Bloggintresserade