Talaat Ruamchok/Ruamchok market

Väldigt nära vår "mubaan", det vill säga vårt område (tänk Utby), finns en väldigt trevlig marknad. Allt säljs där. Den ligger för övrigt alldeles intill stans mest moderna supermarket, Rimping. På Rimping ligger maten väldigt trevligt upplagd och det spelas klassiskt i högtalarna. Trevligt men dyrt, men allt man behöver och längtar efter (utom kaviar) finns där.

På Ruamchok finns också allt men kanske inte allt man längtar efter. Försöker att ha ett öppet sinne för att smaken är olika.


Noel kollar in thailändska snacks



Det är vad det ser ut att vara

Men man kan faktiskt köpa helt "vanlig" thaimat också.



Mängders med olika sorters ris finns här

Fisk i hjärtform



Henrik väljer dom finaste potätrarna

Min kollega Watsa, som är lahu, rekommenderar "monkey soup" om man inte mår bra. Och hon äter allt på apan. Och fast det vänder sig i magen så försöker jag, verkligen försöker, att tänka. Det ÄR olika här i världen.

Noel är den enda av oss som klarar av att stå kvar här och titta. Vi lite känsliga kanske. Men vår kvällsmat idag blev sticky rice och grillad kyckling direkt från marknaden. Ett säkert familjekort!

/Helen

Vardag

Älskade, hatade vardag. Ibland vill man bara fly vardagen och ibland vill man bara hitta en vardag. Nu börjar vi i alla fall hitta vår vardag här. Just ikväll har jag precis kommit hem från en mycket trevlig senmiddag med min kollegor Josefin och Matilda. Matilda jobbar som informatör för EFK. Senaste månaden har hon rest runt i Asien och besökt projekt och imorgon reser hon hem till Sydafrika där hon bor. Besöker ni Chiang Mai, så besök The House!

Men så här började morgonen, som alla vardagsmornar:

Breakfast 7am at Richard´s

Frukosten blir inte roligare för att den äts i Thailand, jag lovar...
Alla glas och muggar ni ser i bakgrunden är inte sånt som vi hunnit köpa på oss, de tillhör huset.

Avfärd strax före åtta till kontor, dagis och nanny. Eftersom det inte är helt lätt att ta sig hem från kontoret om dagarna - det finns ingen kommunaltrafik, man får förlita sig på dyra tuktuks - så är tanken att jag ska börja cykla. Närsomhelst faktiskt!

Morgontrafik

Tvekar dock lite på om det är hälsosamt eller en hälsorisk att cykla i trafiken här. Och när man tittar på den här bilden ser man att det inte är helt självklart var det är tänkt att man ska cykla. Nä precis, det är ju inte tänkt att man ska cykla... Men det går inte att fortsätta betala dyra tuktuks hem så any day now.

Jag hoppar av vid ett trafikljus och Henrik fortsätter vidare med barnen. Först med Noel till CMIS, där han nu klarar sig helt själv hela dagarna och verkar ha accepterat den en och en halv timma (!) långa vilan. Därefter med Ingrid till residens Fållsten där hon delar nanny pi Noi med Bertil och Tage.

Tisdagar och torsdagar kommer Henrik att åka vidare till språkskolan. Han hoppar in i en kurs som redan börjat, så det blir en del inläsning för honom nu i början för att hinna i kapp.

En vardagslyx är att få äta lunch tillsammans med Ingrid. Eftersom kontoret bara ligger tre minuters promenad därifrån köper någon av oss oftast med lunch och så äter vi ihop där hemma.

Idag har Noel genomgått en så kallad assessment på dagis. Man kollar vad han kan och förstår för att utvärdera om han är mogen nog att gå vidare till Kindergarten i höst, motsvarande förskoleklass.
Inga problem enligt fadern.

Noel tillsammans med sin fröken Ms Kate

Lika vardagströtta barn och vuxna här som hemma. Ikväll har jag för första gången sen vi flyttade hit hunnit gå en kortis på nattmarknaden, men annars blir det verkligen inte många kvälls aktiviteter.

Tjugo över elva, så Gonatt!
/Helen

Fågelholk

Om någon vill se en livs levande fågelholk, den finns bara i ett enda ex i Chiang Mai, kan ni komma till Walen School of Thai kl 10.00 i morgon. Då sitter den där, uppsatt i en skolbänk. Jag, Henrik skall börja läsa thai. Jag får väl försöka hitta på en anordning som gör att jag inte kommer så iq befriad ut. Jag skall hoppa in i en klass som kommit halvägs in i första grundkursen. Spelling handlar det om. Inte stavning som vi tänker utan man lär sig ordens olika tecken som alfabetet består av. Ja det gäller att stänga munnen så inga konstiga fåglar flyger ut. Då kan det bli jätte dumt. Jag återkommer i ämnet.

Annars blåste jag åter liv i en gammal ungdomsdröm idag, den att bli tennistjärna. Det var en blandad upplevelse. Efter en kvart var jag helt slut och letade efter befrielse i armbandsuret, 45 min kvar. Efter en halvtimme kippade jag efter luft. Som tur var hade tränaren (man kan hyra bana med tränare om man inte har någon att spela med) en hel vagn full med bollar så jag försökte så gott det gick att sprida ut dem så mycket som möjligt på hans planhalva. Sista 30 min stapplade jag mest runt och spred bollar över hela banan. Men det var kul, nästan hela tiden.

Nu sitter jag med en svullen fot i högläge. Jag trampade snett och vek foten under mig. De yttre ledbanden eller om man bara har ett, vet inte så noga. Men ont gör det, det vet jag. Ja så kan det gå om man inte lever i verkligheten, alltså tror på det omöjliga, att bli tennisstjärna.

Vår hjälte

Klockan är snart halv tio på kvällen här och bredvid mig i soffan ligger en kille som har rätt svårt att komma till ro på kvällarna. Det är förmodligen en del intryck, kanske främst språk, att bearbeta. Men han är en hjälte, Noel. Från att för en dryg vecka sedan vägrat gå ur bilen på dagis på morgonen, klarar han sig själv där hela dagarna. Han är nog den som har den största utmaningen av oss allihop -  att klara ut alla situationer under dagen på ett språk han inte alls behärskar eller förstår. Men mer och mer börjar han kommunicera med fröknar och barn och gör sig förstådd med hjälp av svenska och de väldigt få engelska ord han kan.

Visst kommer det säkert nya perioder när Noel inte vill vara där, men nu är vi glada över att det fungerar. Säkert har det också hjälpt att han är äldst. Han är nog ett halvår äldre än de äldsta barnen och för en gångs skull också lite större än de andra barnen. Hans jämnåriga går i det som heter Kindergarden och motsvarar förskoleklass. Men för att klara den nivån måste man kunna engelska och därför har han fått börja i Preschool där det är flest 4-åringar.

Förutom att han lär sig engelska är det thai-class varje dag, så det blir två språk på samma gång. Schemat på dagis är ganska uppstyrt. Man skulle nog kalla det för ett dagisprogram som avslutas varje dag klockan halv tre. Klockan tre ska alla barnen vara hämtade.

På fredag är det dags för Henrik att också börja thai-class. Han har varit på en test-lektion idag och ska nu köra igång på riktigt med lektioner tre förmiddagar i veckan.

Inspirerande arbetsrum

Ett rum med potential

Rosmarie, du njuter väl av utsikt och årstidsväxlingarna som du kan följa på kontoret i Wendelsbergsparken. För den utsikten är svårslagen...

Men visst är detta också ett kontorsrum med potential, man får bara inte stirra sig blind på inspirerande utsikter bara.

Jag delar rummet och tjänsten som regionledare för Asien med Josefin Fållsten, så här ser hon ut.

 Trevlig helg! /Helen

Från klarhet till klarhet

Ja nu kan det inte vara fel eller på låtsas. Nu måste det vara sant. Pappa har gått om mamma i matlagningskunnande... I alla fall är det så när Ingrid ger sitt omdöme om kvällens chilliconcarne. Den blev god, det kan till och med jag hålla med om, men att den skulle få såna recensioner kunde inte ens jag ana. "Mamma, du kan inte laga god mat längre som pappa, du kan inte få igång elden." Vi lagar mat på gasspis här. En treåring har alltid rätt.

Noel tyckte också om det. Han frågade mig efter kvällsduschen om min favoritmat i Thailand. Jag sa "PizzaMania"...... Ett pizza ställe inte långt härifrån som gör/säljer väldigt goda pizzor. Kan va gött med lite annat än ris och kyckling i oändliga former men som för det mesta mynnar ut i nått liknande. Men jag tycker om det thailändska köket, tro inget annat. Men Noels favorit, idag i alla fall, var pappas chilliconcarne och PizzaMainia. Inte illa. Så ikväll kan jag luta mig tillbaka med ett leende.

Sen så har jag blivit utsedd till att va Sveriges representant i kommittén för planeringen av den internationella dagen på Noels skola, Chiang Mai International School, CMIS. Ingen annan hade tid så det fick bli jag. Det finns ingen hejd på vad man från skolan tycker att det skall va med på en sådan här dag. En del ordnar mat för ca 500 pers, nationell mat. Fast det vet inte amerikaner vad det är hos dem. Jag trodde att de skulle ha hamburgare eller nått liknande. Men det visar sig att de hade pizza förra året. Jag försökte hålla tillbaka min förvåning men kostade på mig ett förvånat fniss, så där lagom högt. Ville inte skämma ut Sverige. Men jag viskade till en ljushyad kvinna brevid som jag trodde var britt, att kommer inte pizza från Italien? Hon tittade på mig men sa inget. Hon var väl britt, eller...... Pratade inte mer med henne.

Sedan skall de va kulturella danser, kläder, lekar och annat nationellt. Vi får väl försöka hitta några vikingahjälmar och peruker med röda flätor, i kombo med blåa shorts och gul t-shirt. Detta tillsammans med små grodorna kommer nog hålla de flesta på lagom avstånd från Sverige monter.

Ja så kan en dag i Thailand vara. Den kan rymma allt.
/Henrik

Afternoon tea

Frågar Noel vad han tycker om att vara i Thailand. - "Det är kul - men inte jättekul. Jag saknar mina kompisar." Och så är det, vi saknar våra kompisar.  Vi har haft en intensiv vecka bakom oss, Helen med rätt mastig arbetsintroduktion och Noel och Henrik som lite grann kämpat sig genom dagarna på dagis.

Men idag har vi haft en fin dag med bland annat Afternoon Tea på The Chedi, som är ett mycket flashigt hotell här i stan. Det var en avtackningsgåva från Helens förra jobb så vi avnjöt detta tillsammans med Esbjörn, generalsekr på IOGT-NTO rörelsens Internationella Institut, som ju också har regionkontor i Chiang Mai.



Det var nära att det blev en riktigt bra bild!



Nej ingen barnpool. Det är inte ett sånt hotell... Men very very nice ändå.
 
 

På väg in till Internationella kyrkan

fotograf: Noel