Så med det sagt - jag har svårt för att förstå det sätt på vilket barn kan bemötas här i Thailand. Å ena sidan - det gullas med småbarn, särskilt utländska, som om man aldrig sett en liten tre-årig tjej förut. På restauranger får barnen oftast positiv uppmärksamhet. En vanligt erfarenhet bland svenskar på semester här är att personalen gärna bär runt på ens barn så man får äta i fred.
Och å andra sidan, den ibland totala avsaknaden av respekt för barnets person och integritet. Att man kan reta ett barn tills det gråter, av ingen särskild anledning. Att det är så otydligt var gränsen går hur man får ta på ett barn - många verkar inte alls uppfatta att det finns en gräns. Det är inte bara en risk att någon okänd person kommer och tafsar på ditt barn - det kommer att hända med största sannolikhet. Det kan vara en myndighetsperson, någon på en restaurang, i en butik, på varuhusets toalett.
Jag frågade en person som jobbar som socialarbetare, med trafficking frågor som specialitet: hur kommer det sig att det är så här? Först var han mycket frågande och sa: nej det är mycket oförskämt, så får man verkligen inte göra. Men när vi suttit och pratat en stund: But you know, for you this is a sexual thing. But here it is just to tease the children. It is not sexual. When I grew up they did it all the time! Och en annan person, en kvinna som jobbar med att rädda barn från att bli sålda till prostitution: But you know, the boys genitiles, it´s like a flower, something beautiful.
Människor som gör mycket goda insatser för att hjälpa barn till ett bättre liv. Ändå har vi helt skilda synsätt på vissa grundläggande saker.
Som anställd på Efk får man skriva på en Child Protection Policy. I Asien jobbar vi också för att alla partners som arbetar med barn, ska arbeta utifrån den värdegrunden. Inte bara att barns rättigheter ska tillgodoses, utan att de också bör skyddas från exploatering och fysiska och psykiska övergrepp. I den här miljön är det bara så relevant.
/Helen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar