söndag 22 januari 2012

Gamla och nya bekantskaper

Det är lite same same but different att vara här. Stan är sig lik, ändå inte. Vi hittar och kör rejält fel, hittar - och så kör vi rejäääält fel.

Vi har haft en fin helg här i Chiang Mai, med egna utflykter och tillsammans med våra nya danska grannvänner. Imorse tog de med oss på en tur till en litet, vad ska man kalla det, rekreationsområde à la thai med sjö. Det var lugnt och skönt och barnen trivdes med att få leka i sand och brunt vatten.




Det är bra för hela familjen när barnen träffar andra även om de inte leker ihop ännu. Hela omställningen påverkar naturligtvis Ingrid och Noel och mycket irritation kommer fram, både mot oss och mot varandra. Så det är lite tuffa dagar. Men det finns stor nyfikenhet på vad saker o ting heter på engelska, Noel övar och tuggar på enklare meningar och ord, och Ingrid går sjävklart redan runt och pratar låtsasengelska för fullt.

Råttorna har inte lämnat oss. Det är ett oväsen utan like när de springer på innertakens stålkonstruktion och det ekar i hela huset, de springer i vardagsrummets, sovrummets och kökets innertak. Rätt vad det är bara smäller det till här i taket ovanför när de glider upp och ner. Hemskt. Imorgon kommer någon och installerar elektromagnetiska apparater med högfrekvent signal som förhoppningsvis gör skillnad.



Det är fantastiskt att få tillhöra en kristen gemenskap. Idag har vi varit i Internationella kyrkan. Det är en gammal bekantskap för oss eftersom vi ofta var där, då 1995-96, men nu såklart med helt nya människor. Det är ett otroligt kontaktnät, man träffar alla möjliga sorters människor som gör allt möjligt och som kommer från hela världen. Men alla var inte nya för oss idag. Precis när vi ska gå in ser vi Larry, en amerikan som var här då och vars familj vi lärde känna. Sedan dess har barnen gift sig och hans fru Paula tyvärr gått bort i cancer nyligen. Nu har han återvänt själv efter nio år i USA, och landade här ungefär samtidigt som oss. Det var  speciellt att prata med honom.

En annan gammal bekantskap är Daret´s, ett riktigt backpackerhak där vi bodde i tre månader. Det är samma familj som sköter stället, alla har bara blivit äldre, precis som vi. Barnen som då gjorde sina läxor i restaurangen serverar nu och jobbar precis som mamman i familjen, jämt. Maten kanske inte är det mest spännande i världen men de gör väldigt goda juicer på alla frukter man kan tänka sig.

Kommande vecka ska de efterlängtade rutinerna komma igång, med jobb och dagis för åtminstone halva familjen.

1 kommentar:

Bloggintresserade